Finns inget värre än att vara gravid. Jag hatar det. Men jag går igenom det för att jag vet att det är värt det i slutändan. Men inte en enda av mina graviditeter har varit lätt. Att födda barn är något jag hellre gör än att vara gravid.
JA är mer död än levande. Kräks, sover, kräks, sover, kräks, sover dag in och dag ut. Jag bor på soffan. Kan inte ta tag i något. Är sjukskriven till på köpet. Ja jag gnäller men jag har fasiken stor rätt till detta. Skulle inte önska någon att må så här piss som jag gör just nu, även om ändamålet är en dröm efter ett fler tal missfall. Vi har längtat efter detta. Men inget av det gör detta till något positivt.
Jag bara bävar för de månader som är kvar. Vill bara få det gjort och få tillbaka min energi och slippa illamåendet. Jag tjuter mig igenom dagarna för detta mående är verkligen hemskt. Att ta sig till toan, ta en dusch, göra sig mat, att skriva ett sms, att prata i telefon, att ens ta fram datorn är ett ont måste emellanåt.
Tycker synd om Tomas som får ta hand om allt.
Och till råga på allt ska vi ju till Göteborg på fredag. Först Ullared tidigt på fredag sedan Göteborg till söndag. Tomas och hans syskon ska springa varvet. På kvällarna har vi bokat bord på fina restauranger. Jag vägrar vara hemma. Så det är bara att packa ner bajspåsar och tabletter och en massa mat.