Resume av de gångna åren!
Kategori: Allmänt
Oj idag hittade jag min gamla blogg av en slump som jag helt glömt bort fanns.
Lite sugen på att börja skriva igen. Men jag har en hel del att förklara först. Hänt mycket i mitt liv sedan jag skrev här.
Men gud så rörigt jag skrev på den tiden. Känns inte alls om den Frida som jag är nu. Men det hade ju sin förklaring också
= Depression.
I dagsläget har jag hunnit fylla 30 år, fått fast jobb, äger ett hus och träffat den rätta mannen i mitt liv.
Livet innan var lite rörigt, ja då tänker jag på separationen från Ted, till tiden med Patrik. Kort och gott kan jag bara säga att jag var nere på botten då, och bara gjorde allt fel.
Men nu har jag lämnat det dramatiska livet med Patrik där jag lurade mina känslor totalt. För idag har jag träffat en helt underbar "man" och jag vet än en gång vad jag vill, hur jag mår och känner mig när jag är kär på redigt.
Mitt kämpande med att leva med barn varannan vecka dem fyra åren som jag var tillsammans med Patrik har även blivit mycket bättre och jag har godkänt min situation och att barnen faktiskt kan ha det bra som skilsmässobarn också. Man måste bara glömma, gå vidare och leva utan dåligt samvete.
Min situation är så här nu och jag skäms inte längre som jag gjorde förut, berättade inte ens till nya bekantskaper om att jag inte levde med barnens pappa längre om dem frågade, hade sån fruktansvärd skam över det.
Idag lever jag med Tomas, världens finaste kille och jag vill göra allt med honom och det bevisar att jag visst vet hur det är att vara kär igen. Trodde nämligen inte jag kunde bli det igen efter Ted.
Men jag är lyckligare än på länge med honom.
Han gör mig till en bättre person (men en gnutta tokigheter kommer det alltid finnas i mig), livet blir lite roligare då om man inte är så fruktansvärt normal.
Lite sugen på att börja skriva igen. Men jag har en hel del att förklara först. Hänt mycket i mitt liv sedan jag skrev här.
Men gud så rörigt jag skrev på den tiden. Känns inte alls om den Frida som jag är nu. Men det hade ju sin förklaring också
= Depression.
I dagsläget har jag hunnit fylla 30 år, fått fast jobb, äger ett hus och träffat den rätta mannen i mitt liv.
Livet innan var lite rörigt, ja då tänker jag på separationen från Ted, till tiden med Patrik. Kort och gott kan jag bara säga att jag var nere på botten då, och bara gjorde allt fel.
Men nu har jag lämnat det dramatiska livet med Patrik där jag lurade mina känslor totalt. För idag har jag träffat en helt underbar "man" och jag vet än en gång vad jag vill, hur jag mår och känner mig när jag är kär på redigt.
Mitt kämpande med att leva med barn varannan vecka dem fyra åren som jag var tillsammans med Patrik har även blivit mycket bättre och jag har godkänt min situation och att barnen faktiskt kan ha det bra som skilsmässobarn också. Man måste bara glömma, gå vidare och leva utan dåligt samvete.
Min situation är så här nu och jag skäms inte längre som jag gjorde förut, berättade inte ens till nya bekantskaper om att jag inte levde med barnens pappa längre om dem frågade, hade sån fruktansvärd skam över det.
Idag lever jag med Tomas, världens finaste kille och jag vill göra allt med honom och det bevisar att jag visst vet hur det är att vara kär igen. Trodde nämligen inte jag kunde bli det igen efter Ted.
Men jag är lyckligare än på länge med honom.
Han gör mig till en bättre person (men en gnutta tokigheter kommer det alltid finnas i mig), livet blir lite roligare då om man inte är så fruktansvärt normal.
